Möt Top Model-vinnaren Alice!
Vi träffar Alice Herbst, som berättar mer om Top Model, sin träning och framtiden.
Grattis till segern! Hur känns det nu?
”Tack! Nu känns allt som en dröm. Jag har ju inte kunnat prata med någon om det här, så det känns som man har gått och burit på en stor hemlighet. Jag har nästan inbillat mig att allting bara var en fantasi. Men det är fantastiskt kul förstås.”
Blev du själv förvånad över att du vann?
”Ja, jag blev jättechockad. Jag gick in med inställningen att jag inte kunde hoppas på något eller ta någonting för givet. När vi bara var två kvar i tävlingen frågade de hur jag skulle känna om jag kom tvåa, om det vore som att vara tillbaka på ruta ett. Men jag hade absolut varit nöjd med att sluta tvåa också. Att jag vann är fortfarande lite overkligt.”
Du vann även plåtningen för Reebok. Vad minns du av den?
”Alla plåtningar var stora utmaningar, men det var den svåraste av alla. Vi skulle gå på lina i kroppsmålning och med skor. Dessutom skulle vi utstråla ett av Reeboks tre värdeord – fun, bold eller provocative. Jag fick bold och försökte förmedla det samtidigt som jag balanserade två meter upp i luften på en cirkus. Vi satt fast i rep men man var ändå tvungen att hålla balansen för att inte ramla. Det var extremt kul, utan tvekan den roligaste plåtningen.”
Vad tyckte du om Reebok EasyTones kläder och skor?
”Vi fick testa dem när vi kom över till Los Angeles och jag älskade dem direkt. För det första är de väldigt snygga på kroppen och smickrande för figuren. Det är verkligen moderiktiga träningskläder, vilket inte är så vanligt. Så dem kommer jag definitivt att använda mycket framöver. Och skorna var så otroligt lätta, med plattor på sulan som fördelade tyngden och gjorde det lättare att hålla balansen. Man känner att de är bra för kroppen.”
På tal om träning, hur ser dina egna träningsrutiner ut?
”Jag är en promenadtjej. Jag gillar att gå långa promenader. Det tog faktiskt väldigt lång tid innan jag ens vågade besöka ett gym. I flera år led jag av en utseendefixering som gjorde att jag knappt vågade gå ut genom dörren. Men nu har jag precis börjat träna på gym – och det känns jätteroligt. Top Model blev en nystart för mig när det kommer till träning och hälsa.”
Vad vill du uppnå med din träning?
”Jag tänker i första hand på hälsan. Det var så många år när jag slarvade med både träning och kost, så nu vill jag ta igen så mycket som möjligt av den förlorade tiden. Och för mig är träning en social grej. Jag älskar att träna ihop med kompisar. Träning ger positiv energi helt enkelt. Nu ska jag pröva på CrossFit också, det blir spännande.”
Om du ser tillbaka på hela inspelningen av Top Model, vad var absolut roligast?
”Det kanske låter klyschigt, men roligast var upplevelsen som helhet. Att få pröva på alla olika moment som ingår i modellyrket och bo i den miljön med en massa främmande tjejer. Fast de allra roligaste grejerna hände off-cam. När vi alla satt i bilen på väg till någon plåtning och lyssnade på hög musik och peppade varandra. Det är mina bästa minnen.”
Och vad var det absolut jobbigaste?
”Det jobbigaste var faktiskt inte att vara borta från familjen, trots att inspelningen pågick i nästan två månader. Snarare var det känslan av att man aldrig visste vad som skulle hända. Jag är lite rädd för överraskningar och Top Model handlar väldigt mycket om att våga pröva nya grejer. Allra värst var nog avsnittet när vi fick lära oss crumping och skulle dansa inför publik på Venice Beach. Jag hade ångest i flera veckor efter det. Men det blev ju rätt kul.”
Var modellyrket som du hade förväntat dig före Top Model?
”Jag hade ändå ganska bra koll på yrket sedan innan. Min kusin Elsa Hosk är modell och hon har lärt mig väldigt. Hon hade förberett mig på kroppsidealen och på att alla tycker olika i den här branschen. Vissa kan älska en bild, medan andra hatar den. Därför lät jag mig inte nedslås om juryn var kritiskt. Sedan är Top Model trots allt ganska långt ifrån verkligheten. Programmet är väldigt fokuserat på dramat. Och du har aldrig tid att researcha en fotograf eller förbereda dig inför en plåtning, till exempel.”
Så varför vann du? Vad är din främsta styrka som modell?
”Jag är nyfiken och social, så jag frågar hellre för mycket än för lite när jag träffar en ny kund. Det tror jag var en stor fördel. Sedan har jag en sådan passion för modellyrket att jag aldrig ger upp. I ett avsnitt blev vi plåtade med läskiga djur och jag fick just det djuret som jag har störst fobi för – kackerlackor. Men jag sa inget om det till någon annan och när jag väl stod där med kackerlackorna krypande över hela mig var det som att fobin försvann. Jag kan skilja på mitt privata och mitt professionella jag. Det är en viktig egenskap som modell.”
Vad måste du bli ännu bättre på för att nå nästa nivå?
”Jag måste börja sköta min hälsa bättre, träna regelbundet och äta bättre. Jag är väldigt svag för godis, det måste jag tänka på. Sedan måste jag nog lära mig att bli bättre på att möta folk som är otrevliga, bli bättre på att hitta svar på tal direkt. I ett avsnitt var det en skådis som spelade en riktigt otrevlig chef för en agentur och då blev jag helt ställd. Du måste kunna ta alla typer av människor i det här yrket.”
Tycker du att programmet gav en rättvis bild av er deltagare?
”Både ja och nej. Jag tycker att det får fram våra personligheter på ett trovärdigt sätt. Men när man klipper ner två månaders filmande till avsnitt på 45 minuter blir det förstås en del förenklingar. Det blir mycket fokus på konflikter och dramatik, snarare än bakgrunden till varför de uppstod. Visst fanns de konflikter men de var oftast på en djupare nivå, och i tv väljer man att visa de snabba citaten istället för våra långa diskussioner.”
Hur funkade du med de andra tjejerna? Kom ni bra överens?
”Vi blev som systrar. Ibland skrek och bråkade man, men det var ganska snabbt överspelat och sedan var man vänner igen. Det fanns deltagare som ville få det att framstå som det var massa skitsnack, men det tycker jag nog inte att det var. Vad vi däremot diskuterade mycket var hur man valde att vinkla sig inför kamerorna. En del tyckte till exempel att jag valde att framställa mig som mycket snällare än jag egentligen var. Sådana saker.”
Umgås du med de andra idag?
”Jag blev väldigt nära vän med vissa, inte minst Klara och Jamilla. Vi har samma åsikter och värderingar och brukar ses och fika. Sedan kan man ju inte komma lika bra överens med alla, men det är ganska naturligt när man sätter ihop massa människor med olika personligheter. Det är en del av charmen med programmet.”
Vad känner du att du vill förmedla som modell?
”Jag led som sagt länge av en extrem utseendefixering. Jag trodde jag såg helt grotesk ut och ville helst undvika att alls visa mig ute. Det gick så långt att jag brukade sova med smink och valde en sittplats i skolan där de andra bara såg min ena profil, för jag hatade att visa mig från andra hållet. Det är ett ganska vanligt problem bland unga tjejer. Jag tror ungefär en av hundra har det. Om jag som modell kan hjälpa dem att bygga upp sin självkänsla och få ett sundare perspektiv på sitt utseende – ja, då vore jag väldigt glad.”
Varför ville du bli modell från första början?
”Jag ser modellandet som en konst. Sedan jag var liten har jag fascinerats av modebilder och fotograferat mycket själv. Jag älskar att resa och träffa nya människor, men drivkraften för mig ligger främst i det konstnärliga – allt hårt arbete som ligger bakom en riktigt bra bild. Som Terry Richardssons bilder till exempel, jag älskar att de ser så simpla ut samtidigt som det ligger så mycket tanke bakom. Att få jobba med honom vore en dröm.”
Slutligen: Hur ser framtiden ut? Vad händer nu?
”I vår ska jag åka till Next Models i Los Angeles i två månader. Tanken är att jag ska bygga upp en portfolio och gå i catwalkskola. Och vem vet, om allt går bra så kanske jag stannar kvar där. Det enda jag vet är att jag vill jobba som modell, några mer konkreta mål än så har jag inte just nu. Men Top Model var bara startskottet. Det är nu det börjar på riktigt.”
